Nyheter & blogg

01 november 2018

IN MEMORIAM I JAKOBSTADS KYRKA

IN MEMORIAMJakobstad Kyrka / Pietarsaaren Kirkko 3.11.2018, 15.00

Anna-Maria Helsing, dirigent / kapellimestari
Stina Ekblad, diktläsning / runojen lausunta (ruotsiksi)

Jakobstads/Pietarsaaren Sinfonietta
Wegelius Kammarstråkar/Kamarijouset

…………………………..

PROGRAM / OHJELMA

Arvo Pärt (1935 – ):
Cantus in Memoriam Benjamin Britten – för stråkorkester och klockor / jousiorkesterille ja kelloille (1977/1980)

Dikter av / Runoja: Gösta Ågren & Anita Wikman

Edward Elgar (1857-1934):
Elegi för stråkorkester / Elegia jousiorkesterille (in memoriam Robert Hadden), op. 58 (1909)

Dikter av / Runoja: Gurli Lindén & Eva-Stina Byggmästar

Jón Leifs (1899-1968):
Hinsta Kvedja (In Memoriam 30.09.1961), op. 53

Dikter av / Runoja: Lars Huldén

Henry Purcell (1659-1695) / arr./sov. Leopold Stokowski (1882-1977):
Dido’s Lament ”When I am laid in Earth” från operan Dido och Aeneas / oopperasta Dido ja Aeneas

Dikter av / Runoja: Edith Södergran

Samuel Barber (1910-1981):
Adagio för stråkar / jousille, op. 11 (1936)

Biljetter/Liput: 20/10€ + exp. avg. / toim. maksu
Biljetter fås även vid dörren / Lippuja myös ovelta

 

 

Allhelgona är en helg då vi minns dem som inte längre finns bland oss. Sorgen ser så olika ut för olika människor, men oavsett hur vi sörjer tror jag att minnena är viktiga för oss alla. Jag tror också att döden och saknaden fyller de flesta av oss med en slags vördnad. Vi står inför något vi inte helt kan greppa, påminda om vår egen ändlighet och litenhet – inte helt olikt den känsla musik ibland kan väcka inom oss.

All musik i den här konserten tangerar döden och minnen. Alla stycken utom Purcells Didos klagan ur operan Dido och Aeneas är skrivna till minnet av någon som gått bort, ”In memoriam”. Även i Purcell, som vi här gör i Stokowskis instrumentala version för stråkar, avslutas arian med orden: ”Remember me, but, ah, forget my fate”.

Jag visste tidigt att jag på den här konserten ville spela något av den vackraste, mest sorgsna, men också mest hoppfulla och tröstande musiken. När jag redan hade valt de här fem styckena råkade jag komma över en lyssnarundersökning som radioprogrammet ”BBC Today” gjorde 2004 för att rösta fram världens sorgligaste musik. Efter att ha fått in över 400 olika nomineringar lät man lyssnarna rösta på de fem som låg i topp. Resultatet blev en klar första plats, med mer än hälften av rösterna, för Barbers Adagio (52,1%) och på andra plats kom Purcells Didos klagan (20,6%).

Jag insåg också tidigt att det vore väldigt fint om vi kunde kombinera den här musiken med utvalda texter om livet och döden, minnen och saknad. Man kan säga att jag haft som mål att skapa en konsert som jag själv skulle vilja gå på och när Stina Ekblad tackade ja till att ansvara för textdelen föll den sista och avgörande pusselbiten på plats. Min önskan har varit att varva texter av lokala författare med kända klassiska pärlor och utgående från de ramarna har Stina fått fria händer att välja texterna. Det är svårt att tänka sig någon mer lämpad för den uppgiften.
Pyhäinpäivänä muistelemme heitä, jotka eivät enää ole keskuudessamme. Kaikki kokevat surun eri tavoin, mutta huolimatta siitä miten suremme, uskon että muistot ovat meille kaikille tärkeitä. Uskon myös, että kuolema ja kaipaus täyttävät meidät kaikki jonkinlaisella kunnioituksella. Emme voi täysin ymmärtää asiaa, ja samalla meitä muistutetaan omasta äärellisyydestämme ja pienuudestamme – musiikki voi joskus herättää meissä juuri tämän tyyppisen tunteen.

Illan konsertissa esitettävä musiikki sivuaa kuolemaa ja muistoja. Kaikki teokset on sävelletty edesmenneen henkilön muistoksi, ”In memoriam” – lukuun ottamatta Purcellin Didon valitusta oopperasta Dido ja Aeneas. Esitämme Purcellin Stokowskin instrumentaaliversiona jousille, ja myös tässä versiossa aaria päättyy sanoihin: ”Remember me, but, ah, forget my fate”.

Tiesin jo aikaisessa vaiheessa, että halusin esittää tässä konsertissa kauneinta, surullisinta, mutta myös toiveikkainta ja lohduttavinta musiikkia. Valittuani nämä viisi kappaletta törmäsin sattumalta radio-ohjelma BBC Todayn vuonna 2004 tekemään kuulijatutkimukseen, jossa äänestettiin maailman surullisinta musiikkia. Yli 400 ehdotuksen jälkeen kuulijoiden annettiin äänestää viittä eniten ääniä saanutta teosta. Voittaja sai selkeästi yli puolet äänistä ja oli Barberin Adagio (52,1 %), toiselle sijalle päätyi Purcellin Didon valitus (20,6 %).

Suunnitellessani konserttia huomasin, että olisi erittäin hienoa yhdistää kyseinen musiikki elämästä ja kuolemasta, muistoista ja kaipauksesta kertoviin teksteihin. Tavoitteenani onkin siis ollut rakentaa konsertti, johon haluaisin itsekin mennä, ja Stina Ekbladin suostuessa vastaamaan tekstiosuudesta, loksahti viimeinen ja ratkaiseva palapelin pala paikoilleen. Toiveenani oli, että paikallisten kirjailijoiden tekstit vuorottelisivat tunnettujen klassisten helmien kanssa. Näistä lähtökohdista Stina on saanut vapaat kädet valita tekstit. En voisi kuvitella ketään tehtävään paremmin sopivaa henkilöä.

Anna-Maria Helsing

18 oktober 2018

Kammarspelet IMPRIMATUR – en dialog om tryckfrihet

Schaumansalen 22.10.2018, 19.00
av Erik Norberg
Faktaunderlaget har sammanställts av Gustav Björkstrand och Pertti Hyttinen

I rollerna:
ANDERS CHYDENIUS – Mats Holmqvist
NICLAS VON OELREICH – Göran Sjöholm
BERÄTTAREN – Gustav Björkstrand

Musikval och musikdramaturgi:
Lauri Pulakka

Musiker:
Reijo Tunkkari – I violin
Maria Pulakka – II violin
Lauri Pulakka – cello
Alla från Mellersta Österbottens Kammarorkester
Pjäsen bygger på primärkällor i form av utskottsprotokoll från riksdagen men skildrar ett fiktivt möte mellan prästen och riksdagsmannen Anders Chydenius och Sveriges mäktige censor Niclas von Oelreich. Mötet äger rum i Stockholm 2 juli 1766, dagen innan Chydenius blir utesluten ur riksdagen. Kammarspelet har beställts av Anders Chydenius Prästgårdsförening och uruppfördes  i Gamlakarleby rådhus 19 november 2016

Kammarspelets musikval
Antonio Campioni: Sonat i G-dur (Andante — Fuga, Allegro —Allegretto)
Carl Michael Bellman: Fredsmans sång nr. 3: Se menigheten, hör på trumpeten
Georg Friedrich Händel: Sonat i G-moll opus 2 nr 5
Michael Christian Festing: Sonat i G-moll opus 6 nr 6
Francesco Gasparini: Sonat i Ess-dur (Grave, Allegro, Minuetto)
Francesco Uttini: Sonat i D-moll, opus 1 nr 6
Michael Christian Festing: Sonat i C-dur opus 6 nr 5
All musik, förutom Bellman verket, är hämtad ur det år 1766 i Stockholm grundade Utile Dulci-sällskapets notsamling. Utöver korta stycken spelas två verk i sin helhet, som uvertyr  Antonio Campionis sonat och i skådespelets mitt Francesco Gasparinis sonat. I Sveriges musikhistoria var året 1766 viktigt. Carl Michael Bellman uppträdde för första gången offentligt 4.12. 1766 med sin sång ” Se menigheten, hör på trumpeten”. Tryckfrihetsförordningen hade trätt i kraft två dagar tidigare. Också denna komposition är med i musikvalet som en härold för den nya tiden.

Efter föreställningen hålls en diskussion om tryckfrihet. I panelen: Håkan Andersson, Henrik Othman, Carola Sundqvist och Gustav Björkstrand

Anders Chydenius prästgårdsförening grundades år 2011 i syfte att bevara den unika prästgården och utveckla den anrika museimiljön till ett allmännyttigt och levande kulturcentrum. Föreningen anordnar seminarier, kurser, utställningar och olika kulturevenemang för att stimulera och utveckla kultur- och näringslivet i regionen i Chydenius anda.

Föreningen strävar till att återställa prästgården i Karleby också interiörmässigt till tidsperioden då Chydenius var verksam där. I prästgården fanns bland annat en större sal som enligt samtida uppgifter kunde rymma 200 personer. Den kunde i återställt skick lämpa sig för mindre konserter, teaterföreställningar, föreläsningar och författaraftnar och förses med modern apparatur när det gäller belysning, ljudåtergivning och annan teknik. Utrymmet kunde också användas för privata tillställningar som födelsedagar, föreningsmöten och jubileer.

Närmare uppgifter fås från adressen www.chydeniusprastgardsforening.fi

Biljetter: 20/15€ + exp. avg.

26 september 2018

Serenader och mystik / Serenaadeja ja mystiikkaa

Serenadeja ja mystiikkaa

Serenader och mystik

kamarimusiikkikonsertti / kammarmusikkonsert
la / lö 29.9. klo / kl. 19.00 Schaumansali, Pietarsaari / Schaumansalen, Jakobstad

Eneko Iriarte Velasco, klarinetti/klarinett
Samuli Krohn, fagotti/fagott
Harri Ala-Aho, käyrätorvi/valthorn
Maano Männi, viulu/violin
Liisa Makkonen, viulu/violin
Anna-Leena Merikivi, viulu/violin
Nana Raitaluoto, alttoviulu/altviolin
Viktor Olaus Nygård, alttoviulu/altviolin
Vladimir Reshetko, sello/cello
Pontus Grans, kontrabasso/kontrabas

Ohjelma / Program:

Karol Szymanowski: Jousikvartetto nro 2 op. 56 / Stråkkvartett nr 2 op. 56
Ludvig van Beethoven: Septetto Es-duuri op. 20 / Septett Ess-dur op. 20

Vaasan kaupunginorkesterin kamariryhmät antavat parastaan kahdessa hyvin erilaisessa teoksessa. Serenadimainen ja keveä Septetto oli Beethovenin ”Valse Triste”. Jo kantaesitys oli suurmenestys, ja se säilyi Beethovenin elinaikana hänen suosituimpana teoksenaan, joka aiheutti harmaita hiuksia Beethovenille. Säveltäjämestari näet pelkäsi teoksen vievän liiaksi valokeilaa hänen muilta töiltään. Onneksi myös Beethovenin muut teokset ovat sittemmin saaneet kohtuullisesti esityskertoja.

Karol Szymanowskin jousikvartetto nro 2 syntyi juuri ennen puolalaisen säveltäjän henkistä romahdusta. Teos ammentaa innoitusta sekä myöhäisestä impressionismista että Tatravuorilta kerätyistä kansanmusiikkimelodioista Bartókin hengessä. Tuloksena on mielenkiintoinen keitos täynnä hämyisiä harmonioita ja rytmistä voimaa.

Vasa stadsorkesters kammargrupper ger sitt bästa med två väldigt olika verk. En serenadliknande och lätt Septett var Beethovens ”Valse Triste”. Redan uruppförandet var en enorm succé och den var en av Beethovens populäraste verk under hans livstid, vilket gav honom gråa hår. Kompositörmästaren var nämligen rädd för att verket skulle få för mycket uppmärksamhet jämfört med hans andra verk. Lyckligtvis har också Beethovens övriga verk sedan dess fått rimligt med framföranden.

Karol Szymanowskis stråkkvartett nr 2 föddes precis före den polska kompositörens psykiska sammanbrott. Verket hämtar inspiration från både sen impressionism och från folkmusikmelodier samlade från Tatrabergen i Bartóks anda.


Järj./ Arr.
Vaasan kaupunginorkesteri & Pietarsaaren Sinfonietta
Vasa stadsorkester & Jakobstads Sinfonietta

1 2 3 43